Koccidios hos lamm

Onsdag 10 Maj 2017

Den parasitära diarrésjukdomen koccidios är vanlig hos lamm i permanenta välkomstfållor.

Koccidios hos lamm

Symtom

Koccidios är en tarmsjukdom, som ger varierande grader av symtom beroende på hur kraftig infektionen är. Lindrigare utbrott av koccidios kan märkas i form av ojämna lamm i samma ålder (vikt- och storleksmässigt), tufsig päls och lösare avföring. Lamm som drabbas hårdare har magsmärtor och en riklig diarré. De blir uttorkade och deras sänkta immunförsvar gör att de även kan drabbas av andra infektionssjukdomar, som lunginflammation. Utgången kan vara dödlig.

Diagnos och behandling

Traditionellt så släpps de nya lammen med sina mödrar i välkomstfållor på mark närmast gården. Om lammen efter någon vecka utvecklar lös avföring, så kan man misstänka koccidios.

Man behöver ta ett träckprov som skickas in för parasitologisk undersökning för att påvisa smittämnet, och dessa skall tas tidigast tre veckor från det att lammen har släppts i fållan. Det är svårt att diagnosticera koccidios eftersom proven ofta tas för tidigt, dvs när diarrén är kraftig, men parasiterna ännu inte finns i större mängd i avföringen. Vältimad provtagning är avgörande för att inte få ett falskt negativt svar, så ta det inte för tidigt.

Drabbade lamm skal behandlas av veterinär med receptbelagd produkt och understödjande. Resten av lammen bör också behandlas, även om de inte uppvisar kraftiga kliniska symtom.

I besättningar där man inte kan avsätta alternerande fållor för de nya lammen eller behöver trycka ner koccidieförekomsten vid mera omfattande problem, kan man behandla lammen innan de blir sjuka. För att effekten skall vara den avsedda, krävs emellertid att lammen infekteras först, och att behandlingen ges i ”fönstret” mellan smitta och eventuellt insjuknande. På detta sätt slipper lammen insjukna och nya generationer koccidier följer inte med avföringen ut på betet.

Smittämnet

Koccidier är encelliga organismer, s k ”urdjur”, som uppförökas i lammen tarm och sedan sprids med avföringen. Urdjuret bildar ett kraftigt skal, vilket gör att den kan överleva i miljön utanför lammets kropp och även övervintra på bete. När koccidien kommer in i lammets mage, så släpper den skalet och tar sig ner i tunntarmens slemhinna. I cellerna där så förökas den och spränger sedan cellen för att de nya, uppförökade koccidierna ska kunna ta sig ut och angripa fler celler. Det här skeendet har ett accelererande förlopp och ju fler celler i tarmslemhinnan som förstörs, desto sämre fungerar den och desto sämre mår lammet.

Det finns många olika arter av koccidier, men de som är aggressiva och måste bekämpas heter Eimeria ovinoidalis och Eimeria crandallis. Koccidierna i sitt hölje är mycket motståndskraftiga och övervintrar i fållorna för att smitta nya generationer lamm. Dessutom byggs de på i antal i miljön över tid.

Efter genomgången infektion är lammen immuna under resten av sin levnad, trots att smittämnet finns runt om dem hela livet. Det finns idag inget fungerande vaccin.

Faktorer som gynnar infektionen

Miljön utgör alltid förutsättningarna för koccidios, och faktorerna nedan gynnar spridningen

  1. Undermålig betesplanering (framför allt avsaknad av växelvis använda välkomstfållor)
  2. Flera generationer som sambetar
  3. Blandning av betesgrupper och stor omsättning av djur
  4. Överbeläggning
  5. Hygien

A och O i bekämpning av koccidios

  1. Anläggande av minst två välkomstfållor. När den ena används för årets lamm, skall den andra stå helt tom fram till påföljande års lamning, varvid den tas i bruk med föregående års lämnas tom osv. Att den oanvända fållan står fullständigt tom under hela perioden är avgörande.
  2. Håll ihop grupperna ,
  3. Anpassa antalet djur efter den tillgängliga arealen

Lammet efter genomgången infektion

Lammets tunntarm ansvarar för att ta upp näring från maten. När dess absorberande tarmslemhinna bryts ner så slutar näringsupptaget att fungera optimalt, och lammet växer sämre. Man kan säga att hela lammet kropp påverkas av undernäringen. Lamm som drabbats kommer efter i tillväxten och eftersom slaktdjurens liv är korta, så räcker ofta inte tiden till att försöka ”mata upp” slaktlammen. Det ska övervägas i den ekonomiska kalkylen.

Senaste nytt

Beteskoccidios hos lamm

Onsdag 10 Maj 2017

Flundror nöt

Tisdag 09 Maj 2017

Koccidios hos kalv

Fredag 05 Maj 2017

Lus hos nöt

Fredag 05 Maj 2017

×

Share this page on